Om Vattenläget

En webbsida som samlar och visualiserar öppen data om vattenläget i Höör och Hörby kommuner i Skåne. Datan hämtas från svenska myndigheter och presenteras på ett sätt som är enkelt att förstå för en vanlig invånare.

Inspirerad av veberod.nu/vatten – ett liknande initiativ för Veberöd.

Adressen är hoorvatten.ibland.nu. Sidan drivs av Jonas som ett lokalt initiativ.

Vad visar sidan?

Hälsoindex (0–100)

Ett sammanvägt index som ger en snabb bild av vattenläget. Ju högre, desto bättre.

0–25
Kritiskt lågt
25–50
Ansträngt
50–75
Normalt
75–100
Gott läge

Grundvatten

Visar hur djupt grundvattnet befinner sig just nu, jämfört med historiska värden för samma årstid. En låg siffra (t.ex. 0,5 m) betyder att grundvattnet är nära ytan – det är bra. En hög siffra (t.ex. 2,0 m) betyder att det är torrt. Jämförelsen görs mot historiska värden för samma månad – inte mot hela året – eftersom grundvattnet naturligt varierar med årstiden.

Nederbördsprognos

Förväntad nederbörd de kommande 10 dagarna med sannolikhet i procent.

Historisk nederbörd

Hur mycket det har regnat de senaste 7, 30 och 90 dagarna, jämfört med vad som är normalt för området.

Vattenbalans

Regn minus avdunstning senaste 30 dagarna. En positiv balans betyder att mer vatten har kommit som regn än som dunstat – bra för grundvattnet.

Markfukt

Hur fuktig marken är på 0–7 cm och 7–28 cm djup. Torr mark absorberar regn effektivt. Redan blöt mark kan inte ta upp mer – då rinner regnet av längs ytan och når aldrig grundvattnet. Obs: modellberäknad data med ~30 km upplösning, inte lokal mätstation.

Vattenföring

Hur mycket vatten som flödar i det lokala vattendraget (m³/s). En känslig och snabb signal – reagerar på regn inom dagar, medan grundvattnet rör sig långsammare.

Karta

Visar alla aktiva SGU-grundvattenstationer i Skåne med statusfärger.

Datakällor

DataKällaUppdatering
GrundvattenSGU – faktisk mätning~48h fördröjning
Historisk nederbördOpen-Meteo (klimatmodell, ca 30 km rutnät)~24h fördröjning
NederbördsprognosOpen-Meteo vädermodell4 ggr/dygn
Markfukt & avdunstningOpen-Meteo (klimatmodell, ca 30 km rutnät)~24h fördröjning
Vattenföring HöörSMHI – Ringsjödammen Övre~1h fördröjning
Vattenföring HörbySMHI – Heåkra~1h fördröjning
KartdataSGU – alla SkånestationerVar 3:e timme

All data är öppen och gratis från svenska myndigheter och öppna internationella tjänster.

Hur beräknas hälsoindexet?

Hälsoindex = 50% grundvattenpercentil
           + 30% vattenbalansindex
           + 20% markfuktindex

Grundvattenpercentil – hur grundvattnet idag förhåller sig till historiska värden för samma månad. Percentil 22 innebär att vid 78% av alla tidigare marsmånader fanns det mer vatten än idag.

Vattenbalansindex – beräknas som: 50 + (regn − avdunstning) / normalregn × 50. Värdet 50 = balans. Över 50 = överskott, under 50 = underskott.

Markfuktindex – markfukt på 7–28 cm djup relativt referensvärdet 35% (mättad mark). Begränsat till 0–100.

Om grundvattendata saknas viktas om till 60% vattenbalans + 40% markfukt.

Se alla beräkningar i detalj →

SGU-stationen

Ingen aktiv SGU-station finns i Höör kommun. Närmaste aktiva station är Äspinge_Södergård (platsbeteckning 50000_107):

  • 7,3 km från Hörby centrum
  • 22,6 km från Höör centrum
  • Mäter sedan 2016 (~2 gånger per dygn)

Stationens data används för båda kommunerna.

SMHI-stationerna

Vattenföring mäts av SMHI i lokala vattendrag – en snabb signal som reagerar på regn inom dagar, till skillnad från grundvattnet som rör sig långsammare.

  • Höör – Ringsjödammen Övre (station 2176), ca 7 km från Höör centrum
  • Hörby – Heåkra (station 2128), ca 2 km från Hörby centrum

Data uppdateras med ca 1 timmes fördröjning.

Begränsningar

  • ▲ Höör och Hörby delar samma grundvattenmätstation – den är mer representativ för Hörby
  • ▲ Markfukt och avdunstning är beräknad från en klimatmodell med ca 30 km rutnät, inte lokala mätningar
  • ▲ Normalvärden för nederbörd (55 mm/30 dagar) är uppskattningar för inlands-Skåne
  • ▲ Hälsoindexets vikter är rimliga men inte vetenskapligt kalibrerade
  • ▲ Bevattningsförbud visas inte – kontrollera hos respektive kommuns hemsida

Varför är Skåne extra sårbart?

Skåne saknar stora naturliga vattenmagasin. Grundvattnet lagras i tunna jordlager och relativt grunda akvifärer – det finns ingen stor buffert att ta av vid torka.

Ett förändrat klimat gör det svårare, inte lättare. Klimatscenarierna för södra Sverige pekar mot varmare somrar, längre torrperioder och mer oregelbunden nederbörd. Det paradoxala: även när det väl regnar kraftigt hjälper det inte alltid. Intensiva skyfall rinner snabbt av längs ytan innan marken hinner absorbera vattnet – det når aldrig grundvattnet. Det är markfuktmätningen som visar om ett regn faktiskt bidrar till påfyllning eller bara rinner ut i bäckarna.

Samtidigt ökar trycket på vattnet: Skåne är en av Sveriges folkrikaste och jordbrukstätaste regioner, och bevattningstrycket är som störst exakt när grundvattnet är som lägst – under en varm, torr sommar.

Teknisk information

Stack: Python/FastAPI backend, SvelteKit frontend, Docker

Caching: Data cachas på servern för att inte belasta myndigheternas API:er (grundvatten 6h, markfukt 6h, prognos 3h, vattenföring 1h)

Historik: Varje dag kl 06:00 sparas en daglig snapshot i en lokal SQLite-databas. Denna används för att visa hur vattenläget förändrats över tid.

Kontakt

Sidan drivs av Jonas som ett lokalt initiativ. Feedback och frågor välkomnas på hej@ibland.nu.